Igår fick jag äntligen ODST, och nu har jag och en polare spelat igenom det. Det var inte världens längsta spel, men det var förväntat. Spel nuförtiden är alldeles för multiplayer anpassade. Ofta blir kampanjen lidande på grund av det. Men måste dock säga att det var ett par underhållande timmar!
De stora skillnaderna från tidigare Halo-spel är att du inte spelar som Master Chief i detta, utan en specialtränad soldat. Detta innebär att du inte kan ta lika mycket stryk. Jag och min polare fick tänka om strategiskt flera gånger i spelet för att inte bli flankerade och mördade. Den andra stora skillnaden är att huvuddelen av kampanjen är fri från restriktioner. Det vill säga du kan röra dig hur du vill och vart du vill på kartan.
Allt detta ledde till en hel del intressanta slag och panikreträtter. När slutet närmer sig av kampanjen blir det desto mer linjärt tyvärr, men i det stora hela är det fritt.
Efter att vi hade bekämpat oss igenom kampanjen testade vi “firefight”-läget där du och din(a) polare sätts mot horder av fiender på diverse banor. Hyfsat underhållande och framförallt svårt. Ofta blir man inträngd i hörn av aliens med diverse närstridsvapen som gör slarvsylta av dig på ett par sekunder.
Personligen kan jag inte se någon längre levnad för ODST. Jag avskyr multiplayer-läget i Halo 3, kampanjen är avklarad och firefigt var sisådär. Det blir nog ett inbyte den 8/10 mot Operation Flashpoint 2: Dragon Rising.
/Thomas aka tomme